Gör aldrig något tråkigt!

Läste nyss en aritkel med samma rubrik som min.
"Vilka människor är det då som säger att man måste göra tråkiga saker - jo, människor som faktiskt gör dem. Vill du inte ha ett tråkigt liv, lyssna aldrig någonsin på dem."

Jag och Lina hade en riktigt mysig fika på stan idag och sen en lång skön promenad hem. Prat om framtid och nutid är det som det talas mest om, och jag älskar det! Något vi kom fram till är hur man för varje dag lär sig något nytt om hur man vill leva, uppfostra barn och i allmänhet vara mot sig själv och sin omgivning. Vi pratade om hur lätta vissa saker är i vardagen, trots att man ser dem som jobbiga. Man har alltid ett val. Städa inte om du orkar, laga inte en komplicerad mat om du är trött. Det finns altenativ och det är inte så svårt, det handlar bara om att bryta mönsterna och de åh så viktiga planerna. Schemat är heligt och det ska inte brytas enligt vissa. Jag var likadan, nu känner jag en lättnad över att inte göra det jag skulle. Det är en frihetskänsla, jag har kontrollen. Det är mitt liv och det är jag som bestämmer.

I artikeln jag läste av Anders Rydell skrev han om hur man har ett val, att göra det man borde eller göra det man tycker är kul. Ibland är det man gillar inte det som verkar mest logiskt men man gör ett mycket bättre jobb om man brinner för det man gör. När det gäller att välja yrke till exempel, jag läste en bok här om dagen med kontiga yrken. Man kan verkligen bli vad man vill! Någon var condomtestare, en annan luktkännare (luktar folk i armhålorna till exmpel) en trejde luktade på hundars andedräckt för att se hur hundmaten påverkade dem. Va, liksom?! Om de kunde bli det kan jag bli vad som helst! Jag ska hitta på ett yrke! (det är inte ett löfte, bara en tanke...). Hur som helst, för att inte gå in för mycket på det här. Gör vad du känner för! Det blir bättre gjort, du blir inte besviken och du har kul. Vad är livet till för liksom? inte är det att göra rädd.

Glitter, kulor och en doft av gran

Idag ska granen kläs med allt som tillhör den speciella familjestunden. Det blir glitter, kulor, julgodis, glögg och en tidig julklapp. I år kommer den från mig. :) Sunes jul blir det också ikväll. Hur bra är den julkalendern? Den ligger lätt i topp, ihop med Trolltider, Petsson och Findus, Jul i kapernum och kanske även Mysteriet på Greveholm, enligt mig. Julkalendern har allltid varit något jag sett fram emot när det nalkas jultider, men nu och några år bakåt vet jag inte riktigt varför jag ska titta. De är värdelösa, ingen julstämningen, ingen bra handling. Jag har faktiskt kollat på de flesta men i år sket jag helt i det. Jag gillade kulisserna och hur se lekt med färger men inte i en julkalender! Så ska det inte se ut. Jag ska nog maila svt och be dem börja om från början. Trolltider gick 1979 men jag är 100 på att alla barnen fortfarande skulle älska den. Där snackar vi julkalender!

Avslutningen blir en fråga som de tog upp i parlementet, vad är fjät?

Kommer man någonsin vara nöjd?

Jag har alltid trott att en dag kommer man känna; ja, detta är mitt liv. Man kommer kolla dig omkring, se sin familj, sitt hem och sitt liv och förstå att det är såhär man vill ha det. Allt det där innan, barndom, tonår och ungdommen är bara en förberedelse för det som kommer sen. Är vuxenlivet en förberedelse för ålderdommen? Eller är det "vuxenlivet" som är det man väntar på? Det som är själva livet? När börjar det i sådanna fall? 30? När du fått barn? När du gift dig? Den dagen du har ett jobb du vill stanna på och någonstans att bo? Den dagen samhället klassar dig som vuxen? Grejen är ju att det kommer ständigt att hända saker i livet som inte är planerade. Det kommer aldrig att bli som man tror och man kommer alltid känna sig som sig själv. Jag känner mig inte så annorlunda nu än vad jag gjorde när jag var 12. Det är bara erfarenehetern som ändrats. Men det är ju fortfarande jag. Så kommer det vara om 10 år. Jag kommer fylla 30 men jag kommer ändå "bara" vara Camilla. Jag kommer inte ha helt andra kläder om jag inte tar och köper annorlunda kläder. Jag kommer inte vara mer erfaren och kunna så mycket mer om världen om jag inte lär.

I livet ska man planera att bli överaskad. Man ska se saker från den bästa sidan. Dåliga saker kommer hända men man måste lära sig att gå runt dem på bästa sätt. Se det positiva i det och lära. Saker kommer inte gå din väg, inte min heller. Men trots det har jag bestämt mig för en sak, jag ska gilla mitt liv. Jag ska ha ett jobb jag vill ha, jag ska bo där jag vill bo och göra det jag vill göra. Jag har ett löfte till mig själv, att aldrig bara nöja mig med något. Som tigern ska jag ta det jag vill men samtidigt försöka vara omtyckt av omvärlden. Jag ska leva mitt liv ut i topparna, njuta av dagen och se till, att jag verkligen trivs med mitt liv. Man får bara ett försök. Jag har redan "förlorat" barndommen och tonåren. Nu är det mitt val vad jag vill göra med resten av tiden. Idag är ditt liv.


Tänk om om inte fanns...

Ja tänk om.

Just nu ligger mina tankar på framtiden, eurotripen framför allt. April! Vi måste! Jag är verkligen så sugen på att göra den tåguffarresan vi snackat om. Vilket var datumet? Frågan kommer efter, vad händer i höst...? Tanken var ju Australien, Nya Zealand och Thailand.. kanske även Japan och Kina? Jag som sitter här tycker att alla dessa platser ligger relativt nära varandra, men jag gissar att det kan vara mer än några mil... Hur som, hur mycket jag än vill åka så känner jag att komma hem när jag fyllt 22, flytta in hos mamma igen, nja! Inte riktigt vad jag är sugen på. Börjar redan klättra på väggarna. Spiderman! I wish. Tur att jag har Lina och mina andra tankar som kan dra mig bort från tankarna om hur underbart snygg och trendig min lägenhet skulle vara. Hur bra allt skulle kännas att bo ensam. (eller med Lina måste jag tillägga, faktiskt) Hur bra min mat skulle smaka då jag kunde laga exakt det jag kände för just för tillfället. (också på grund av att Lina är kung på crub!) Plus, min lägenhet skulle ju ligga mitt i stan och nära jobbet. Jag skulle ha de bästa grannarna och mina vänner skulle vilja hänga hos mig hela tiden. Shh, säg inte att det är en utopi. Säg inte det negativa. Sålänge jag har Lina där med så går det. Du, jag och staden, vilken? Det som är frågan. Man ska ha drömmar, och man ska tro att det är möjligt. Men just nu nöjer jag mig med att inte stämpla saker i mitt liv, allt är lite flygande och inte så livs-allvarligt. Jag kan göra vad jag vill! Faktiskt, det kan jag! Flyga till månen? Sure, när åker vi?! Kyssa kungen? Alla dar i veckan, hämta honom! Jag lever ett glidarliv. Jag tar ut dagen till fullo och gör det jag vill. Det stör mig när jag inte får ge allt. Det var en sak som hände ganska nyligen, det var för det bästa och jag är nöjd med valet. Jag hatar bara känslan av att det är avslutat, hatar avslut, och känslan av att jag inte var klar. Jag hade mer att ge. Jag vill inte kunna ångra saker och därför lever jag livet precis som jag vill för studen. Vill jag vara arg, då tar jag det beslutet och kommer inte ångra mig senare för att jag var det. Om jag däremot inte vill komma hem från jobbet och veta att jag varit grinig hela dagen, då är jag det inte. Så enkelt är det. Alltså, för att inte ångra måste jag ge allt... och nu har jag inte det.
I stället för att ångra att du inte gjorde den där grejen idag, gör den i morgon. Se fram emot att du har saker att göra. Det värsta som finns är att inte ha något att göra, vad har livet då för mening? Glid glid glid. och smaka kaffe, det är gott. Ett vuxenpoäng till mig! Kling!
Så! I stället för att ångra just nu, eller tänka på det, att jag inte gav allt, då ska jag komma på ett sätt att ta det ändå! Man vill ha vad man inte kan få, eller hur? och man vill ha det på sitt sätt. Jag vet precis vad jag vill, true.


   

   

Att dejta.

Satt och tänkte på vad dejta egentligen innebär... eller cyklade till jobbet i morse och började tänkt. (har jag något fel? tänker på att dejta halv 7 på morgon..) Hur som, man borde inte öppna sig så fort som man gör. Låt sig svävas med i landet som är rosa med glitter på allt som lever och finns. För egentligen handlar dejting mycket om att försöka hitta en människa man kan leva länge och lyckligt med. Det handlar om att ta reda på vem man själv är i ett förhållande och samtidigt förstå vad det är man vill ha av den andra personen. Det låter hemskt, att prata om dejting utan känlsor. Men det är ju lite så det är. Efter varje "förhållande" lär man sig något. Jag gillar bla bla, jag vill inte gifta mig med någon som bla bla osv. Det är alltid något man är glad att slippa, och det är alltid något man saknar. Det jobbiga är när det känns rätt från ett håll men inte från ett annat. I och för sig, vem har på sin jag-vill-inte-ha-av-den-jag-dejtar-lista, ett glatt förhållande. Det får man endast om du och den andra personen är glada, vilket han/hon inte är om han/hon inte trivs med dig. Så alltså, efter varje förhållande borde man ta liite tid och analysera vad som var bra och vad som var dåligt. Vad är det jag faller för, och vad är det som förstör det i slutet? Men jag vill också säga: ibland, tänk inte. Låt det bara flyta. Sätt ingen stämpel, ha inga måsten eller tvång. Lev livet, kyss varandra tills ni tröttnar och bara njut av dagen. Man behöver inte alltid veta vad som händer i morgon. Ha bara någon speciell som du kan dela dagen med, utan att du känner dig tvingad. OCH som du får kyssa hur mycket du vill!

Vad var det jag skulle säga?

Jag har haft en blogglust sen fredags, mycket tankar och många känslor. Men just nu är jag helt tillfredsställd med mina tankar. Jag behöver inte ta hjälp av ord. I tro om att detta skulle bli ett långt och djupt inlägg satt jag och försökte komma på en rubrik, men vad var det jag ville säga? Jag vet ungefär men de ligger inte lika nära längre. I stället tänker jag citera en låt som har den bästa texten.

"I believe the sun should never set upon an argument
I believe we place our happiness in other people's hands
I believe that junk food tastes so good because it's bad for you
I believe your parents did the best job they knew how to do
I believe that beauty magazines promote low self esteem
I believe I'm loved when I'm completely by myself alone

I believe in Karma what you give is what you get returned
I believe you can't appreciate real love until you've been burned
I believe the grass is no more greener on the other side
I believe you don't know what you've got until you say goodbye

I believe you can't control or choose your sexuality
I believe that trust is more important than monogamy
I believe your most attractive features are your heart and soul
I believe that family is worth more than money or gold
I believe the struggle for financial freedom is unfair

I believe the only ones who disagree are millionaires

I believe in Karma what you give is what you get returned
I believe you can't appreciate real love until you've been burned
I believe the grass is no more greener on the other side
I believe you don't know what you've got until you say goodbye

I believe forgiveness is the key to your unhappiness
I believe that wedded bliss negates the need to be undressed
I believe that God does not endorse TV evangelists
I believe in love surviving death into eternity

I believe in Karma what you give is what you get returned
I believe you can't appreciate real love until you've been burned
I believe the grass is no more greener on the other side
I believe you don't know what you've got until you say goodbye


Savage Garden - Affirmation

En djungel!

Nu ska jag visa er vad det är jag gör när jag åker till mitt förra jobb, Lyckebo dagis, och bara målar! I might be crazy, but I LOVE IT!

 
   


Jag och Annelie började måla en vägg när jag jobbade där och sen flöt fantasin bara på och nu har vi två väggar, snart. Jag har bilder, tralalalaaa! Bilderna däremot ger inte den perfekta bilden av korridoren. Det som saknas nu är lite mer färg och sen ett nät i taket med lite blad i. Vad sägs om det? Fotsteg på golet finns redan! Nästa projekt är badrummet och sen utegården.. bamse?
 
Att måla är verkligen rogivande. Jag var där i 4½ timme idag, bara målade. Efter Greys anatomy ska jag måla lite själv, jag ska måla mitt hus. Mitt hus som jag  en dag kanske kommer att bygga. Som jag för länge sedan drömde om. Måla måla måla.

Jag måste få citera en man som skrivit en massa dikter. Hans namn är Thomas Klasson och han sa:
"Livet är en tavla, där du håller penseln men ödet bestämmer färgerna."

Det är en av de bästa citaten jag någonsin hört! Tack för det Thomas!

Wait -and listen...


Det inte okej.

Det var verkligen inte okej vad som hände igår. Än en gång har jag fått bevisat att mamma ALLTID har rätt. Damn it! "Varför ska du åka hela vägen till Södertälje för en mobilladdare?" Ja, ni som känner mig, jag är lite knäpp. Det slutar med att jag har fått med mig Emelie och vi åker så fort vi kan i den tjocka tjocka dimman. Tror att vi landade i Södertälje hos Lina runt halv 9 tiden kanske.. Åkte väl igen vid 9, hämta i pincip bara upp min laddare, OCH kramade Lina!  Hur som! På vägen hemåt, på motorvägen ungefär 2 mil innan Sillekrog säger jag till Emelie:
"Blinkade nyss våra lysen?" Sekunden senare slocknar, faktiskt Slocknar, ljusen på bilen. Jag visste inte först om jag skulle gråta eller skratta, det blev skratt. Det tog ett tag att nå en mack så där satt vi, med varningsblinkers på, mitt på motorvägen, inga lampor och bara skrattade. Nådde i alla fall Sillekrog som har nattöppet på sina mackar, tack för det. Vi fick hjälp av två tjejer som jobbade där, en privatperson och snart gled en bergningsbil in, av en ren slump. Tre män försökte lista ut felet men det kunde inte hitta det. Fick tag i en snäll vän som körde till nyköping och hämtade oss. I all dimma behövde vi faktiskt lite ljus framför bilen. Innan han kom och vi stod och väntade i kylan, värmen funkade inte. Eller jo, rumpvärmen. Tur det. Emelie kom i alla fall på att hon hade ju faktiskt spiderman tre på sin mobil, så det blev lite film. haha. Skrattade så jag fick ont i magen. Emelie sitter och håller sin lilla mobil i händerna för att visa filmen, vi sitter mitt ute i ingenstans och vi har varken värme eller ljus. Blev inte så mycket spiderman innan den snällaste kom. Vi åkte efter och han åkte först. Kom på efter att vi kommit in i dimman att våra vindrutetorkare inte funkade heller. Detta resulterade i att vi var tvugna att stanna lite då och då och torka av rutan. Kära nån! Skratt blev det! Tror aldrig jag varit så trött på jobbet, kom hem halv ett men känns som om jag inte sovit något alls. Gosh!

RSS 2.0